R.I.P

Ett samtal om en död häst på allvaret var det ända jag fick veta.
Det är väl gamlingen tänkte jag.
Jag trodde det var ett skämt när du kom hem och sa att det va min häst.
Jag skrattade lite stelt tills jag såg att du hade tårar i ögonen...
Då brast allt.
Det var verkligen min häst!? Det fick inte vara sant!
Det värsta är att det inte finns några tecken på varför du dog.
Du var inte min speciellt länge. fyra fem månader. Men vi hade ett band.
Kommer ihåg första gången vi träffades. En ägare väljer inte en häst, hästen väljer ägaren.
Det var precis det DU gjorde. Du valde mig!
Du ska veta att du va mitt allt. Du kommer alltid att finnas här för mig!
Ingen ersätter dig.



Vi möts på andra sidan tjejen!
Älskar dig
<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0